Hoping for the best but expecting the worst.
En del av er som läser och följer min blogg kanske undrar vad jag jobbar med eller varför jag aldrig skrivit att jag har varit på jobbet så jag tänkte berätta för er vad mitt jobb är.
Jag är utbildad undersköterska sedan två år tillbaka och har jobbat som personlig assistent inom kommunen i 1,5år. Sedan jag började arbeta som personlig assistent så har jag haft ryggskott i flera omgångar och haft ont i ryggen nästintill varje pass jag jobbat. Ibland går det över på några dagar men ibland inte. I december 2015 fick jag ryggskott efter ett jobbpass och värken i ryggen ville inte ge med sig utan jag hade ont i stort sett hela tiden.
I början av januari fick jag sjukskriva mig för det funkar inte att arbeta med ont i ryggen. Jag gick till läkaren och fick inflammationshämmande läkemedel då jag hade överansträngt ryggen så pass mycket att det hade blivit en inflammation i musklerna i ländryggen (ländryggen är nedre delen av ryggen för er som inte vet). Läkaren sjukskrev mig i 2 veckor och jag började gå till sjukgymnast.
Av sjukgymnasten fick jag övningar att göra och tips på vad jag skulle tänka på. Vissa dagar kände jag ingenting i ryggen och tänkte åh, vad bra jag är nästan återställd, men dagen därpå hade jag ont igen.
Jag har även en PT som lagt upp träningsschema utifrån mina förmågor och jag har förhoppningar om att kunna stärka musklerna i ryggen och magen för att få en bra bålstabilitet men även också bli starkare i resten av kroppen.
I veckan sjukskrev läkaren mig i 4 veckor till. Sjukgymnasten säger att sånt här tar tid men hon är stolt över mig som anstränger mig och tränar så mycket som jag gör för att försöka att bli bra. Ingen blir bra i ryggen av att vara stilla utan man måste röra på sig.
Jag bara kände att jag är bara 22år gammal och jag vill kunna leva ett bra liv samt kunna arbeta utan smärta och då var det bara att ta tag i detta med en gång innan det hade blivit ännu värre.
Jag kan nu bara hoppas att det ska bli bättre, sakta men säkert. Vissa dagar känns allt bara skit och jag vill bara bryta ihop men att vara i gång med träningen och peppning från min sambo, vänner och familj har hållit mig uppe.
Nu vet ni i alla fall varför jag inte arbetar just nu och vad jag brukar arbeta med annars! :)
